Vad ska jag välja för
bilder i dag då?
.jpg)
26 mars -Ankomst Christchurch
27 mars - Bilhämtning
28 mars - inte till
Dunedin
29 mars - Till Te Anau
30 mars - Milford Sound
med helikoptervideo
31 mars - Till Queenstown
1 april - Födelsedag
i Queenstown med bungyjump
2 april - På
slingriga vägar
3 april - Haast - Hokitika
4 april - Pannkaksklipporna
5 april - Till Nelson
6 april - Till Picton
7 april - Färja
till Wellington med havsvideo
NORDÖN
| Måndag hos oss, men söndag
i Sverige, när jag i morse chattade med Anna och både chattade
och pratade med Lennart. Det fungerade faktiskt jättebra. Vid nio
åkte vi ner till receptionen med vårt bagage och checkade ut.
Vi betalade snällt för de chokladbitar jag ätit under efternatten
när jag var pigg och vaken.
Det kom en shuttle-bil, men från ett annat bolag den här gången. Vi blev sist av nu också. våra tre medpassagerare skulle alla till flygplattsen. Vi skulle en bit till, till dem som hyr ut husbilar. På vägen dit berättade chauffören att han var holländare och att han bott i Danmark ett tag. Han tipsade också om vilken affär vi skulle proviantera i och hur vi skulle hitta dit. Bussigt! Men först skulle vi ha en husbil att åka dit i. Vi blev välkomnade och tilldelade en läsplatta. På den fick vi besvara en massa frågor och fylla i diverse uppgifter och när det var klart fick vi vänta på att en personal skulle ta hand om oss. Under tiden hade vi fri tillgång till deras kaffeautomat och det hann bli några koppar innan en tjej dök upp med papper som skulle fyllas i. Då gick det rätt fort för vi är ju vana vid husbilsåkande och hur saker är lite annorlunda i husbilen. Rätt snart fick vi traska ut i regnet och leta upp bilen vi skulle ha. Christer fick börja med att gå runt bilen och leta efter skador, som han skulle skriva in i ett protokoll. Det gjorde han, men han fotograferade de skador han hittade och det blev sex bilder. Den här bilen har varit med förr. Vi fick en snabbgenomgång av vissa funktioner i bilen och hon satte i en ny Tom-tom i hållaren. Att hon glömde ta med sig den förra upptäckte vi inte förrän flera timmar senare. Nu får den åka med oss ett tag. Det ösregnade och vi hade inte ätit någon frukost. När vi skrivit på allt och fått veta allt, ha!, åkte vi direkt till parkeringen utanför Countdown, men innan vi gick in satte vi oss i caféet, åt frukostlunch och skrev inköpslista i telefonen. Det är en hel del man behöver när man kommer till en inte utrustad husbil. Vi var inte de enda nya husbilshyrarna där. Vi såg flera andra par som diskuterade på andra språk om vad de behövde köpa. Vi skaffade allt vi skrivit upp utom toapapper och potaismospulver. I kassan packade kassörskan varorna direkt ner i plastpåsar, som hände på en roterande ställning med fyra armar. Det enda vi behövde göra var att plocka åt oss påsarna vartefter de blev fyllda och ställa dem i vagnen; ja, och så betala förstås. Mat i NZ verkar kosta ungefär som i Sverige och de hade Christers snabkaffe, så nu är hans semester räddad. Vi drog ut vagnen till bilen, som vi ställt på affärens speciella husbilsparkering, och lastade ur den. När vi lyckats hitta lämpliga platser för allt vi köpt, åkte vi iväg. GPS-en i Tom-tom-en ställde vi in på Dunedin, fast vi förstod att vi inte skulle hinna dit idag. GPS-damen lotsade oss elegant ut ur Chistchurch och in på rätt väg. Den vägen följde vi tills vi kände att nu måste vi stoppa i oss något och första rastplats vi såg åkte vi in på. Vi hade köpt ett väldigt speciellt bröd med ost och bacon i och det brödet åt vi, varsin halv banan och så några torra kakor fullbordade fikat. Medan vi fikade konsulterade vi vår användbara app CamperMate och såg att det fanns åtminstone 3 tänkbara ställen att stanna på över natten. Ett av ställena lockade med obegränsad Wi-fi. Gissa vilket vi valde. Alltså står vi nu på Glenavy's Waitaki River Motor Camp. Jag ringde dit för att förhöra mig om det fanns plats. Det var bara att komma sa hon som sköter den här campingen. Jag ska ta några bilder i morgon när det är ljust. Det hade i alla fall slutat regna nu på kvällen. Vi har packat ur och tryck ihop våra duffel-bagar och tryckt ner dem under ena soffan. Under den andra finns ett rejält kassaskåp där vi kan låsa in våra värdesaker, som pass, pengar och biljetter. Vi har nu hunnit äta middag också
och snart ska vi se om vi kan se Mästarnas Mästare på SVT-Play,
eller om det är ett sånt program som inte får visas utanför
Sverige. Det blev inte så många bilder tagna idag. Jag har
suttit vid ratten och Christer har inte riktigt kommit in i att hans uppgift
är att fotografera alla tjusiga motiv längs vägen i mitt
ställe. Inte än i alla fall.
|
De här fina husen fotograferade jag från vårt hotell. |
Här är flickan som tog hand om oss. |
Längst bak låg alla sängkläder och handdukar förpackade i plastpåsar. |
Genom vindrutan såg man bara regn, i mitten Tom-tom-en. |
På Countdowns parkering växte en, ja vaddå? |
Vi delade på smörgåsarna så att båda fick smaka. |
Våra inköp staplade på spis- och diskbänkslock. |
Vårt fika. |
| Tillbaka till toppen |
Christer packar ur sin väska. Vi fick 1.5 överskåp var. |
| 28 mars
I natt har jag sovit gott ända till halv åtta. Det är lite underligt, för vi var dåliga på att bädda upp sängen. I vår egen husbil är ju bäddarna alltid bäddade, nu måste matplats, vardagsrum och sovrum vara på samma ställe, fast inte samtidigt förstås. Sängkläderna låg i bilen hoptryckta i stora plastpåsar och när vi bröt förseglingarna vällde det ut sängkläder. Alldeles för många upptäckte vi. Den här bilen har sovplats för tre personer, så vi antar att de inte tagit bort en uppsättning innan vi fick bilen. Vi kämpade på och till slut hade vi fått till en konfiguration vi tänkte skulle fungera och det gjorde den ju också. Klockan tio var utcheckningstid. Den klarade vi inte riktigt, men kvart över kunde vi fortsätta resan mot Dunedin dit vi tänkt oss. Både igår och idag såg vi jättestora bevattningsanordningar på åkrarna längs vägen, men tog inga bilder på dem, så när vi fick syn på en idag lyckades Christer få den på bild. Det är svårt att få bild på det man vill ha bild på i farten. Fast ja, den stora vägen nummer 1, som vi följer har ofta 100 km/h som hastighetsbegränsning, även på sträckor som i Sverige skulle få högst 60 km/h. Dessutom verkar många tro att hastigheten på skylten är den lägsta man får hålla. Något annat jag ville ha bild på var deras fantastiska häckar, många meter höga och klippta så de ser ut som murar. Det fixades också idag. Vi körde alltså längs väg ett när jag fick syn på en skylt som visade in till vänster och eftersom jag börjat tröttna på ettan, svängde jag av. Det var en mycket mindre väg och den vindlade sig fram till en liten by, med en parkeringsplats. Där stannade vi och tog en liten promenad ner till hamnen innan vi återvände till bilen och väg 1. Tydligen fick jag blodad tand, för när jag lite senare såg en skylt med Scenic Road, så svängde jag förstås in på den och gjorde GPS-damen olycklig. Den vägen var ännu smalare och slingrigare än den förra, men hastighetsbegränsningen var 70 km/h. Just när jag undrade vad jag givit mig in på kom vi upp till en utsiktsplats och vilken utsikt sedan! Solen sken och fåren betade nedanför oss och havet glittrade och blänkte. Vi fortsatte sedan vidare på den vägen och fick köra över järnvägsspår många gånger. Vi har aldrig sett något tåg på banan, men kanske det går några ibland. Däremot har vi sett järnvägsstationen i Dunedin. Dunedin visade sig vara en mycket större stad än jag trott och med definitiva parkeringsproblem. Vi hittade helt enkelt inte någonstans att göra av bilen, utan vi tog några bilder på järnvägsstationen, som var något vi tänkt titta närmare på och så fortsatte vi köra. Nu hade vi bestämt oss för att åka till en camping i Balclutha. Vi hittade den i CamperMate, som är en väldigt informationsrik app. Där står vi nu och jag har tvättat
nästan all vår smutstvätt, sånt jag är rädd
om får vänta. 3$ kostar det att köra en maskin och 3$ att
torka tvätten i tumlaren. Nu klarar vi oss en vecka till.
|
Det blir lite ovanliga matkombinationer
när man är ute som vi. Visserligen provianterade vi direkt vi
fått ut bilen, men vi hade ingen direkt tanke på middagar när
vi handlade. I går kväll blev det pasta med tomatsås ur
burk och illröda cocktailkorvar och dito cocktailtomater. Det vi inte
hade var några cocktails.
|
Tillbaka till toppen |
| Idag blir det svårt att välja
bilder. Vi måste ha tagit hundratals tillsammans, plus att jag filmat
en hel del. Vad är det då vi sysslat med idag som genererar
så mycket bilder? Jo, vi har varit på bussresa till Milford
Sound.
Trippen hette Fiordland Extraordinaire och den gjorde verkligen skäl för namnet, mycket tack vare vår chaufför och guide, Jackie. Vilken suverän kvinna! Hon körde bussen. Hon berättade om flora och fauna, historia och anekdoter från området, om männsiskor som bott där, om de första europeerna i området och mycket, mycket annat. Vi gjorde många stopp på vägen till Milford och alla var på fotovänliga ställen. Vi har fotat Earl Mountains spegling i Lake Mirror. Vi har besökt Knob's Flat, som är ett toalettställe för bussturer för de har 50 toaletter! Vi har stannat vid Hollyford Lookout och fått förmiddagsfika med dadelscones i Gunn's Camp. Vi har åkt igenom Homer Tunnel och mycket, mycket mer och då hade vi inte ens kommit fram till Milford! När vi kom dit gick vi ombord på en kryssningsbåt som tog oss på en 2 timmar lång båttur utmed fjorden och vände när vi kom till mynningen och körde oss tillbaka. Under den resan hann vi äta vår lunch, titta på vattenfall, sälar och delfiner, åka inpå ett vattenfall och få fortlöpande kommentarer via högtalarna, inte undra på att kamerorna gick varma. Jackie och bussen mötte oss när vi kom tillbaka till kaj och körde oss sedan till Milfords flygplats. Christer har nämligen gett mig min födelsedagspresent lite i förväg, en helikoptertur över fjorden och upp till Mt Tutoko glaciären, 2723 meter högt. Vi var fyra personer i helikoptern, Christer och jag och så ett kinesiskt par. Den turen varade en halvtimma och sedan blev vi avsläppta innan Homer Tunnel började och där plockade våra respektive turbussar upp oss igen. Det var min första helikoptertur och en verkligt fantastisk upplevelse som jag inte lär glömma i första taget. Sen gjorde vi bara två stopp till
på vägen tillbaka till Te Anau, en utsiktspunkt och så
ännu ett stopp vid Knob's Flat, ni minns toaletterna. Resten av resan
kunde vi njuta av utsikten från bussfönstren och strax innan
klockan sex släppte Jackie av oss vid vår camping igen. Trötta
är vi och väldigt uppfyllda av dagens otaliga intryck och upplevelser.
Så vilka bilder ska jag välja? Det kommer inte att bli lätt.
|
Jag börjar med en bild från i går kväll när Christer grillade på den inbyggda gasolgrillen i bilen. Det blev jättegott! |
Jackie, vår allt-i-allo idag. |
Jackie berättade att
Nya Zeeland har 180 olika sorters ormbunkar.
Många av dem fanns att beskåda på stigen till dagens första vattenfall. |
![]() |
![]() |
![]() Den lilla sälkolonin består bara av hannar, berättade kaptenen. De ligger där och tar igen sig tills de ska ut och jaga honor. Delfinerna vi såg har jag bara på video, så de får vänta tills jag är hemma igen. |
Så här kan det se ut när ett mäktigt vattenfall träffar vattenytan. Båten körde in i "duschen" och de som stannade på däck blev blöta. |
|
|
|
|
En mycket nöjd passagerare tillsammans med en mycket duktig guide och chaufför. |
![]() |
Vi såg förstås massor av får, men även några ställen där det betade stora hjordar av Red Deer. Vi fick veta igår att inte ett enda fyrfotat däggdjur har ursprungligen funnits i Nya Zeeland. De är alla inplanterade och inte alltid med så gott resultat. |
![]() |
![]() |
Devil's Staircase |
|
Den ska vi åka i morgon. |
|
De här trapporna tog vi oss både
nedför och uppför.
|
![]() |
|
|
|
Tre cyklar kunde man hänga på varje gondol, men cyklisterna fick stå i en egen kö, annars skulle vanligt folk aldrig kommit med någon gondol. |
Jelly-bean-galleriet. Till höger Lord of the
Bean.
|
![]() |
![]() |
![]() |
Den här hopparen har just kastat sig ut. Video. |
Den här tjejen är på väg att hissas tillbaka upp igen. |
![]() |
![]() |
Sista delen upp mot toppen av den förbjudna vägen. |
Det är Queenstown som syns i bakgrunden. |
Mums! |
När vi åkte in mot Hawea Township åkte vi över en damm i nedändan av Lake Hawea. Det var bra tryck på vattnet. |
|
|
Svårt med regnskog,
men kanske bilden till
höger ger en aning om hur det ser ut. |
![]() |
Kustvägen norrut anses vara mycket vacker och vi säger inte emot. |
|
De kan också se ut så här och visa hur kurvorna går. Hastighetsbegränsningen
är dock oftast 100.
|
![]() |
Den här one lane bridge var läskig, för den är nött och skumpig och så går där järnvägsspår där man ska köra. |
Den här passagen var ingen bro, men den var lite läbbig ändå. Man åker på en mycket smal hylla med berget över skallen och alltihop ser ut att vara uppstöttat av en enda stolpe. Ser du den? |
Entrén till attraktionen gick inte att missa. Som ni ser är det breda
släta gångar att promenera på.
Nedan ett exempel på en skylt jag gillade.
Nu känner jag igen en nikaupalm nästa gång jag ser en. |
![]() |
![]() |
![]() |
|
|
Detta är Christer som fotograferar sin skugga. |
På några ställen fick man gå i trappor av klippor. |
Vattnet eroderar klipporna hela tiden. |
![]() |
Inte lätt att vara träd i närheten av havet. |
Så här ser många hus ut, låga och med stora fönster. |
Vi har inte sett många husvagnar på vägarna, men idag kom vi ifatt en, som jag lyckades köra om i en uppförsbacke med långsamfil. Sen körde han i hasorna på mig ända tills vi svängde in på campingen. Det är nog inte så roligt att vara STOP-GO-skyltsskötare. Vi trodde han somnat på sin post, men så lyfte han på hjälmen och kliade sig i huvudet. Vi passerade många vägarbeten idag. |
![]() |
![]() |
Vi undrar vad de vita träden är för sort. |
Så här blev bilden jag tog när jag står i min gula regnkappa här bredvid. |
![]() |
|
|
Pampig kyrka i Nelson. |
![]() |
Trodde jag hade ett eget bageri i Nelson, men KB stod för kiwi bakery. Gatan ner till centrum är
spikrak och ca 2 kilometer lång.
|
![]() |
|
|
De första milen ut från Nelson var det de vanliga krokiga bergsvägarna, fast nu i regn. Vi mötte massor av långtradare, men den som låg först i vår kö körde inte fortare än 40 km i timmen. |
När vägen rätade ut sig och vi kommit ner på slätten försvann han i fjärran. De kör fort. |
Den här raden kossor var kanske på väg till mjölkning. De lunkade i vilket fall på ett led, som var en hel hage långt. |
Vinstockar växte det i all oändlighet, verkade det som, och vingårdarna låg tätt. |
Järnvägsspår har vi åkt över massor av gånger, men idag var första gången vi faktiskt såg ett tåg. |
Top 10 Holiday Park finns över hela Nya Zeeland och vi gillar dem. |
![]() |
|
Jag är kommenderad till att stå vid räcket med båtar i bakgrunden. |
Maten var väldigt god och riklig. |
![]() |
|
Här åker de under gångbron mellan centrum och marinan. Den bron gick vi alltså över. Som synes slutade det regna ungefär när vi begav oss iväg ut, så vi hade uppehåll hela tiden vi var ute idag också. Vädergudarna är med oss. Avslutar dagen med ännu en kommenderad bild. Christer ville att jag skulle klättra upp och sätta mig på krönet, men det totalvägrade jag att göra. |
![]() |
På väg in i färjan via en ramp. Till höger havet som
det såg ut när vi påbörjade överfarten.
Klicka på bilden för att se hur det blev lite senare under överfarten. |
![]() |
Den här enorma maoriporten gjordes till en världsutställning |
Jag lyckades fotografera kiwi-fåglar, även om de är uppstoppade och bakom glas. |
|
Tillbaka till toppen |